Bedövad

Nu är jag tillbaka i vardagen igen. Det värsta med dagen har inte varit att vara tillbaka till jobbet. Det var faktiskt trevligt. Det värsta och allra hemskaste var att jag fick tid hos tandläkaren. Bra då min tand störde lite i mitt vardagliga liv, typ när jag åt osv. Dåligt då det inte är min favoritsysselsättning precis.

Men jag blev riktigt positivt överraskad. Alltså, inte så jag vill få dit varje dag precis. Men både tandläkaren och sköterskan var urtrevliga och pratade med mig hela tiden. Jag fick till och med beröm (för vadå? jag låg och gapade och blundade typ). Dessutom blev det inte alltför dyrt för det behövdes bara skrapas lite och fyllas på. Men iom de inte visste så fick jag bedövning. Tydligen pratar jag väldigt roligt och jag får för mig att det ser ut som att jag har fått världens största fläskläpp. Hoppas att det släpper någongång så jag kan äta.

Såhär glad är jag just nu :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback